Norge

Hvorfor Ibsen aldri fikk Nobelprisen

Ibsen og Bjørnson, Bjørnson og Tolstoj, Bjørnson alene? Det var spørsmålet for den svenske Nobelkomitéen i 1902 og 1903. Kunne prisen deles mellom så betydelige diktere? Og måtte ikke en prisvinner skrive idealistisk litteratur "i Nobels ånd" ? Det siste passet for Bjørnson, men ikke for Ibsen. Og enda mindre for Strindberg. Kronikkforfatteren er tidligere lærer i nordiske sprog ved universitetet i Praha. Han er en av foredragsholderne på årets Ibsenfestival i Grimstad, som åpnet i går.

  • Michl Josef B.

JOSEF B. MICHL

Om få måneder blir den nye nobelprisvinner kjent. Hver gang diskuteres saken på nytt, hver gang nevnes personligheter i verdenslitteraturen som aldri fikk prisen og skulle ha fått den. Blant disse anføres vanligvis også Ibsen og Strindberg. I Strindbergs tilfelle er grunnen i prinsippet klar, som vi får se, men i Ibsens tilfelle har det inntil nå bare vært gjetninger som var i omløp, til og med her i Norge.

Det har lenge vært en gåte for meg hvorfor Henrik Ibsen aldri fikk Nobelprisen i litteratur. Går man igjennom alle nobelprisvinnere, oppdager man temmelig lett at mange av dem i dag bare er navn i litteraturhistorien, og at bare få av dem kan betegnes som stadig levende og aktuelle. Skulle vi sammenstille en liste over de levende, klingende navn i nobelprissammenheng, og sammenligne dem med Ibsen, tror jeg at den norske dramatiker ville stå blant de aller første. Mine funderinger over problemet førte ikke videre før 1991-1992 da jeg i Stockholm fikk anledning til å gå igjennom de nødvendige dokumenter i Svenska Akademiens arkiv.

Som kjent ble Nobelprisen i litteratur første gang tildelt i 1901, og det var franskmannen Sully Prudhomme som fikk den. For 1902 ble to nordmenn innstilt til prisen: Henrik Ibsen, foreslått av professor Axel Erdmann i Uppsala, og Bjørnstjerne Bjørnson, foreslått av professor Karl Arburg i Göteborg og av dosent Chr. Collin i Kristiania. Collin nevner (29. januar 1902) bare Bjørnson, men dagen etter vil han "foreslaa som alternativ. . . at dele prisen mellem Björnson og Ibsen . . . Eller skulde muligvis Tolstoi være med som tredjemand" .

Spørsmålet om deling av prisen for 1902 ble også behandlet av Svenska Akademiens Nobelkomité : " . . . Inom Nobelkommittén hafva öfverläggningar och meningsutbyten ägt rum beträffanda lämpligheten af att med Nobelpriset utmärka antingen Björnstjerne Björnson eller Ibsen eller och dela priset dem emellan . . . "

Men Nobelkomitéens medlemmer kunne ikke bli enige, og den eneste utvei de fant, var å utsette avgjørelsen til fremtiden. Derfor har de "afstått från tanken att detta år till Nobelpris föreslå någondera af de bägge skalderna eller båda tillsammans" .

Nobelprisen i litteratur for 1902 gikk derpå til den tyske professor i romersk historie Theodor Mommsen.

Året etter blir Ibsen foreslått av Lorentz Dietrichson og av Chr. Collin, som foreslår den litterære nobelpris for 1903 delt mellom Björnstjerne Björnson og Henrik Ibsen. Subsidiært: mellom Björnson og Tolstoj, eller tildelt Björnson alene.

Den avgjørende fasen i hele prosessen kommer den 14. september 1903, da Svenska Akademiens Nobelkomité avslutter sine diskusjoner om hvorvidt det var mulig å dele prisen. Den endelige løsningen finner Komitéen i at "en delning lätt skulle kunne missförstås, enär båda de nämnda författare äro för betydande för att bekomme blott halfva pris. Då nu härtill kommer, att Ibsen enligt ingångna och fullt pålitliga underrättelser numera är en till hälsan bruten man, hvars lifslåga är slocknande, så har äfven ur denna synpunkt förefallit mindre välbetänkt att föreslå honom till Nobelpriset . . . "

Og så ble det altså Björnstjerne Björnson, og Nobelkomitéen "har ansett sig böra föreslå Akademien att tilldela honom Nobelpriset ostyckadt . . . " .

Etter å ha vurdert Björnson i sin helhet og fremhevet hans verk "i idealisk riktning" , altså i Nobeltestamentets ånd, henviser Komitéen til hans uttalelse i norske aviser: skulle det komme til en deling av prisen, ville han avstå og la Ibsen få hele Nobelprisen. Uansett gjentar Komitéens medlemmer sin beslutning med at de "bo"ra framhärda sitt förslag at tilldela Björnson årets pris . . . " .

Den 10. desember 1903 mottar Bjørnson Nobelprisen. Og her hyldes han av formannen i Nobelkomitéen, C. D. af Wirsén, med denne lovprisning: "Herr Björnstjerne Björnson!

Då Eder diktning otvunget ställt sig i rena och upphöjda idéers tjänst; då den uppställt för människans lif höga kraf, hvilka i vissa fall ( "En Handske" ) af många ansetts alltför stränga, men i sin ädla stränghet äro vida att föredraga framför den löslighet, som röjes i blott alltför många af dagens litteraturalster; då Eder snillrika och världberömda poesi, som har djupa rötter i natur och folklif, men och i Edra egna starka öfvertygelser, förenar etik och poetisk hälsa, så har Svenska Akademien ansett seg böra ägna Eder ljusa genius en hyllning genom att tilldela Eder årets Nobelpris, och Akademien får nu i underdånighet anhålla att H. M. Konungen ville till Eder öfverlämna denne gärd af Akademiens beundran. "

I den lysende vurderingen kan man — får vi vite hos Anders Österling - samtidig fornemme C. D. af Wirséns avstand fra Ibsen, som han ellers alltid og ivrig avviste. Wirsén holder seg nok uavvendelig til Nobels "idealiske riktning" , og vil ikke ha noe å gjøre med løsaktige og nedrivende tendenser i tidens litterære produksjon. Det synes som om Chr. Collin, da han foreslo Ibsen til Nobelprisen i 1902, visste dette og hadde sine forutanelser da han skrev: "At Ibsen har været mindre idealistisk i sin alderdoms digtning, kan der neppe lægges nogen større vegt paa, det viktigste af Ibsens livsverk ender efter mit skøn med "Fruen fra Havet" . Ibsen er en idealist, som hele sit liv igjennem har kjempet med tvilen paa muligheden af at realisere idealerne . . . "

Bjørnson var altså den første fra Skandinavia som fikk prisen, flere fulgte deretter. Svenska Akademien var forsiktige for ikke å bli beskyldt for å være partiske, men av De aderton, Anders Österling, fremholder likevel det beklagelige i at Henrik Ibsen "aldrig erhöll den rättmätiga utmärkelsen och att Nobels hederlista därmed för alla tider saknar ett av de allra största föregångarnamn i världsdramatiken" .

Anders Österling kunne samtidig ha nevnt en annen stor skandinav i verdensdramatikken - August Strindberg. Her gjelder det igjen det idealiske og oppbyggelige, og det motsatte som vi til dels også kan spore hos Ibsen - det mørke livssyn og de nedrivende skyggesider i menneskets indre som etter virkelige kunstnere - og det var både Ibsen og Strindberg - først må blottlegges for at man kan befri seg selv og oppdage sine muligheter også i det negative.

I nobelprissammenheng er vel Strindbergs tilfelle mye klarere enn Ibsens. Den svenske dramatikers avvisende kritikk og ikke sjelden hånlige nedsettende dom over Svenska Akademiens avgjørelser og kunstneriske kompetanse hadde på forhånd vært avgjørende for Nobelkomitéens innstilling. Strindberg sablet ned de to første prisene: Sully Prudhomme ( "som knappast var en diktare" ) i 1901, og Theodor Mommsen ( "som hade bort få den Kungliga medaljen, men icke Nobelpriset" ) i 1902. I hans skarpe angrep fra januar 1902 leser vi at han "aldrig strävat til akademien . . . då akademien väl förbliver sina traditioner lika trogen som jag i litterärt hänseende stannar vid mina . . . " .

Til sist en litt elegisk historie om forholdet BjørnsonIbsen og Nobelprisen. Det var i maidagene 1906, da Ibsen gikk bort. I et intervju (Politiken) spurte journalisten om, når Bjørnson siste gang hadde truffet den avdøde dikteren: "Det var, da jeg havde faaet Nobelpræmien desember 1903. Jeg gik altid op til ham, naar der saadan var hendt mig noget. Han sad da længe uden at sige noget, med min Haand mellem sine, og fik endelig fremstammet nogle hjertelige Ord. " "Komitémedlemmene kunne ikke bli enige" "En deling kunne lett misforstås" "Ville la Ibsen få hele prisen" "En idealist som har kjempet med tvilen" "Sablet ned de to første prisene"

Vi videreutvikler våre artikler.
Hjelp oss å forbedre, gi din tilbakemelding.
Gi tilbakemelding

Les mer om

  1. Nobelprisen

Relevante artikler

  1. NORGE

    Henry Kissinger er anklaget for militærkupp. I dag deltar han i samtale på Universitetet i Oslo.

  2. NORGE

    Nobelkomiteen utnevner ny leder i mai

  3. NORGE

    Kan få følger for flere enn Hagen

  4. NORGE

    Her får Fiffi vite at broren har vunnet fredsprisen: – Wow! Det kom helt overraskende

  5. NORGE

    De fikk Nobelpriser for bruk av farlig plantevernmiddel og lobotomi

  6. NORGE

    Utredning foreslår tiltak som kan kutte utslipp tilsvarende 40 millioner tonn CO2 over ti år